Sorg och glädje

Skriver inte så ofta längre.. ingen lust. Med mörkret ute känns som man själva går med mörkret och försvinner sakta från de sk sociala händelserna.
Man vill sitte hemma , tända ljus.. inte svara i telefonen.. ligge nerbäddat i soffan . Gå i ide helt enkelt ..Komma fram lagom till våren.
Men ikke då.. det går ju inte... Man lever ju sitt sk svensson liv.. vilket innebär en våg av att följa detta ekorrhjul man lever i..
Jobb, sova,äta,betala räkningar,leva,umgås, jobb sova är etc etc..
Skulle vara så skönt att få vara hemma.. och allt bara sköttes utan ens eget deltagande..Men det lär ju aldrig hända. Då slutar nog världen att gå runt om alla skulle göra så.. Vilket ger mig farhågor till den film jag såg som var lite så.. En ny med Bruce Willis..Surrogates (http://www.imdb.com/title/tt0986263/)..
Den handlar om i mina ögon eg hur mycket teknologin är på väg att ta över oss alla.. I denna film handlar det om att det är robotar som ser ut som du .. Du kopplar in dig en en sorts stol.. och roboter gör alla dina dagliga sysslor.. det slutar med att man aldrig går ut... Man går upp när roboten kommer hem.. man sätter den i laddning.. När något skall ske är det roboten som gör allt. Alla dessa männsikor i filmen som aldrig gick ut ens för att se solen, , Tänk så skulle världen bli så?? Nej vet du va..
Så egentligen att leva sk utanför systemet är nog inte för mig något.. trots att önskan finns där att bara vara och resa runt .. pysa omkring och ha inställningen allt ordnar sig.. Ingen fast bostad, ingen fast inkomst etc..Men jag klarar inte det..
Att få njuta av sin 5 veckors semester.. attf å resa då..känns som at det ger mig så mycket mer.. Liksom allt annat bli man säkert less på att vara på resande fot för länge..(iallfall jag) Hemma är bäst..


Sen var det ju det här med renovering... Herreguuuuuud vad detta ska ta tid...
Janne åker på torsdag kommer hem sön..dock har man fullspäckat vajre dag..lördag kväll ledig.. yes..sova sova...

Vill skänka en stor tanke till min vän Jenny ..beklagar sorgen. Och jag finns här.. Fredrik, din man, blev 35 år,kommer alltid finnas i tankarna, känns så overkligt.. Jag minns han ju som det var igår..
*sol och värme till dig*