Jo men visst

Sitter här på jobb, under luchen ..
Funderar.. haft ett riktigt bra prat med min kollega CB.
Hon har så rätt.
Min psykolog jag går hos, har hjälpt mig att rota runt i mitt förslutna, göra avslut på det som verkligen fått mig att må dåligt. Börjat "rensa" bort de folk som jag egentligen inte passar ihop med som tar energi, som får mig att må dåligt.
Jag mår bra, känner mig lugn., Glad, målmedveten.

Har också brytit med min far.. det borde jag ha gjort för flera års en, men har nog inte tagit mig mod till att göra det förrens för några veckor sedan..
Efter att han och hans sambo kallat mig fula elaka saker i somras efter att inte ha träffat han på 1 år... samt kastat skit på min syster och mamma så fick nog helt enkelt.
De fula orden hans sambo sa..vill jag inte ens skriva här..
Jag insåg att det pågått länge till och från, så jag slutade svara i telefonen efter detta när de ringde..
Tillslut fick jag ett vykort.. beslutade mig för att svara med ett långt brev.. där jag berätta hur jag känner och tycker samt att de inte ska kontakta mig mer.
Sedan dess är det tyst.. vilket känns skönt.

Varför ska man alltid lära sig vänskap och annat den hårda vägen.. men kanske är det de rätta.. Tillslut hittar man sig själv, man rannsakar.. och finner ett lugn...